Det lackar mot stress

Julen står för dörren, den bultar och bankar och slår, den vill in och den är förbannad. Men varför? Jesus K föddes för ca 2000 år sen, säger vissa. Det är trevligt med högtider säger andra. För att lysa upp i vintermörkret säger den tredje...och så fortsätter ursäkterna i all oändlighet.
Jag vet inte själv, julens egentliga mening har gått förlorad sen länge, dränkt i ett hav av sill och rödgröna julgransbollar. Men inte klagar jag för det! Nej då! När annars på året ges möjligheten att få bli full med mor och far utan att behöva be om ursäkt?

Min jul kommer att firas långt från den regnvåta filt av vardag som är Sundsvall. Jag kommer att förflytta mig, min sambo och tillhörande katter med hjälp av busslinje 100 upp till den soliga världsmetropolen Skellefteå. "Låt-mig-va"-mentalitetens högborg, tristessens sköte, Jantes mecka, slentrian-fyllans huvudkvarter. Men här klagas inte! Det ska bli skönt att träffa alla gamla vänner igen och svinga en bägare.
Och det är väl dit jag vill komma med det här gnällandet, det finns en räddning, en lösning på alla bekymmer som uppstår vid jul, ett recept på lycka i julefröjd. Tar man tillräckligt många bittra idioter ocg ger dom tillräckligt med sprit kanske man i alla fall kan locka fram lite skadeglädje, som trots allt är den enda sanna glädjen. Långt ner i flaskan finns det hopp om en ny framtid, ett konstant intag av Gin och Tonic gör mellandagarna och tom självaste julafton genomlidlig.

Skål mina vänner, ring om det är fest!